Läste en krönika i tidningen i morse. En tjej som skriver om hur hon läst inskickade sms till tidningar där folk kallar varandra diverse gullesnutt och sötis och annat. Det lät på krönikan som om hade fått upp över öronen för mycket av gullandet mellan partners. Då började jag fundera lite:
Är det så att om jag och min partner står och gullar med varandra på tunnelbanan eller annan stans och lågmält kallar varandra för sötisen och älskling och annat, är det då irreterande för andra? Eller är det bara avundsjuka för att de inte har desamma med någon som de kan hålla av? Jag kan ju erkänna att jag som singel kan se mig om och se massa par som är förälskade och känna att det e ganska skönt att kunna unna sig själv lite ensam tid men alla känner ju inte som jag som tur är.
Sen undrar man ju vart på vägen gullesnuttandet försvinner för det kommer ju inte hålla i sig under åren som går. Det e ju inte allt som oftast man hör sina föräldrar som kanske varit gifta i 40 år sitta och ta på varandras händer, fnissa och säga
- Du e så fin
-Nä, de e du som e fin...
Och sen fnissa tillsammans.
Även om det skulle vara bland det charmigaste som skulle kunna hänt.
Nu kanske du tror att jag dissar gullesnuttare.. Men fördöm mig icke.. Jag är nog den största gullesnuttaren i min bekandskapskrets i alla fall.. Alla som betyder något i min närhet har 1000 olika snutt smeknamn och jag gillar att uttrycka mig med puss meddelanden och kramar. Detta betyder inte att jag har en crush utan bara ett sätt för mig att säga... I miss you Friend.
Så fortsätt gullesnutta med varandra för livet e för kort för att låta bli.
Love Lina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar