Igår kom mamma och hämtade Miranda för jag kunde inte ha henne kvar.. Det känns sjukt sorgligt. Hon hade precis börjat lita på mig och kom fram från sitt gömställe när jag mjukt ropade på henne. Hon var väldigt skygg men man märkte att hon började släppa på sina spärrar lite.
Kändes vemodigt att lämna ifrån sig katten och jag grät till och från hela kvällen. Urs
Att lämna ifrån sig någon som hade börjat lita på en och som började känna sig bekväm.. Känner mig rutten.
Så med svullnade ögon sitter jag idag på jobbet och deppar.
Dagens + går till världens bästa miranda.
Dagens - går till mig och min allergi....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Besöksräknare
Om mig
- Starneck
- Tokig, spontan, barnkär spillevink som inte gillar att flyga men som älskar att se världen med min dotter. Gillar äventyr men är en fegis ibland. Tror gott om de flesta. För snäll för mitt eget bästa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar