Pratade lite om hjältedåd igår. Ganska häftigt faktiskt vad folk kan ta sig till då de ser att någon är i fara. En del har verkligen superkrafter när det krävs. Det får en ju att undra hur man själv skulle agera när någon annan far illa.
Någon som jag är sjukt tacksam till är ju dem som hjälpte min pappa ut ur bilen efter olyckan han var med om för en tid sedan. Att kunna riskera sitt eget liv för att hjälpa någon annan e ju modigt som fan.
Man läser i tidningen om folk som tar sig in i främmande folks lägenheter och räddar folk från att brinna inne och liknande.
En annan ganska cool grej jag vet att någon gjort är Moas pappa Micke som hörde ett skrik från sin lägenhet. Han gick för att ta en titt och det visade sig att det var några som hade fått ett strömförande dusch munstycke i handen. Tjejen hade tydligen blivit ganska chockad så Micke hade burit henne från duschen till sängen medans killen stod stel.
Eller det var så han berättade det i alla fall. Ganska coolt! Samtidigt lite dumdristit då Moa låg i sängen. Tänk om något hänt med Micke. Vad hade hänt med Moa då. Obehagligt!
Så. frågan är.. har jag själv varit med om hjältedåd? Jag som lätt råkar in i skumma grejer, jag har halkat och landat i hundbajs, dansat med Dr Alban osv. Men en gång har jag faktiskt räddat ett barn från att slå i skallen. Han var på väg ut ur barnvagnen med skallen först, jag fick tag i benet innan han slog i golvet. Blixt snabb.. haha.
Så... slut på sagan för idag.
Känner stor saknad i kroppen.. efter folk som borde känna sig träffade..
Lina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar